Vilken dag....äntligen slut snart

Vissa dagar funderar man bara varför man över huvud taget har dragit undan täcket och gått upp ur sängen. Idag har följande inträffat:

1. C bestämmer sig för att sova länge (vilket endast inträffar då han ska vara hemma med sin pappa....) och jag har missat att ta fram kläder dagen innan, detta händer ju inte sååå ofta. Men det resulterar i att jag blir sen eftersom det inte känns kul att väcka honom (kan erkänna här att jag var och ryckte lite i dörren)
2. Kommer till jobbet, lyckas få igång lamet, TVÅ gånger. Ringer SOS Alarm som man ska, får då till svar i örat, "ditt samtal är placerat i kö, var god vänta". WHAT, där stog jag med larmet ringandes, en underbar huvudvärk som kom som ett pistolskott och en telefonsvarare i örat...
3. Lyckades larma av, vad händer????? Kaffemaskinen strulade så klart, inte ens en kopp kaffe kunde jag få efter denna start på dagen...tack Susen som sen kom och räddade mig!
4. Arbetsdagen förflyter sen utan några större fadäser. Kommer hem och ska påbörja nästa skift (F gick på sitt jobbskift...) tänkte vara lite effektiv och duscha medan C fortfarande var relativt pigg. Skyndade mig, sprang ut ur duschen för att hämta fönen, har då glömt av att jag fått en rörlig son - hittar honom liggandes i duschen, dyngsur lekandes med duschskrapan.

Men nu har lugnet lägrat sig, F på jobbet, C sover och jag kan äntligen börja se fram emot att gå och lägga mig och bara hoppas att det blir en bättre dag imorgon.

C, dyngsur men mycket nöjd