På tur

Ja det kan man väl lugnt säga att lilla familjen är. Nu börjar det att sätta sig lite, livet här borta i väst. Men det har varit en tuff vecka....den började förra veckan med att allt skulle ske på en gång (ja ganska vanligt för mig..). Dagarna under förra veckan såg ut ungefär så här, vakna, jobba, packa lådor, natta barn, packa fler lådor, sova. Och så fortsatte det ända till dagen D i torsdags. Då rullade flyttlasset ut ur Linköping och vår lilla familj skulle ut på nya äventyr.

C fick vi ha outsourcad i Fkp i några dagar (och det var tur). För synen som mötte oss när vi kom in i lägenheten var hemsk (Sandra, du hade vänt i dörren...). Jag fick börja med att torka toa och kök för att över huvud taget kunna tänka mig att kunna stanna. Då var tårarna nära och hemlängtan enorm.....men det tog sig fort, efter första dagen på kontoret (ja ja det var redan dagen efter....) så kändes allt helt rätt - och så spännande. Kvällen avslutade F och jag "på byn" med att se en fotbollsmatch vi redan glömt....

Sen kom städpatrullen på lördagen - vad skulle man göra utan världens bästa föräldrar och svärföräldrar - ärligt talat, har inte en aning!!!! Efter två intensiva dagar hade vi en nystädad lägenhet och (nästan) alla lådor var uppackade.

Idag var det så dags för den första "riktiga" arbetsdagen. Iklädd joggingskor, regnponcho och cykelhjälm rullade jag ner till mitt lilla kontor. Och tro det eller ej, jag hittade faktiskt dit, men var tyvärr inte lika lyckosam på hemvägen då jag fick en liten extra sightseeing.

Imorgon börjar även allvaret för C, dags för "barnehagen". Återkommer med rapporter därifrån.

Ett litet kollage från vår nya lya...

Kök

Vardagsrum

C-rum

Opimpat kontor

På väg......mot nya äventyr