Hej mitt vinterland.....

....nu är jag här!
Ja det kan man lugnt säga. Sitter på ett tåg på väg ner till Skåne och undrar spänt hur långt vi kommer att komma. Kollade nyheterna innan jag pulsade ut till den väntande taxin och det såg väl så där ut. Kom på mig själv att ta på mig dom varma stövlarna, en extra tröja och mössa. Har eventuellt blivit lite påverkad av min egen mamma där (hon är manisk när det gäller tider och att ta på extra kläder när det är kallt och man ska ut och resa).Eller så är det helt enkelt så att det flyttat in en liten mamma i mig också!
Men missförstå mig inte jag älskar vinter och snö, men just nu håller jag alla tummar att vi når Skåne - återkommer.

Umgänge

....är helt klart överskattat....här sitter vi med varsin dator i knät - trevligt, nej inte det allra minsta faktiskt. Hörde en vild diskussion för ett tag sen gällande data- och TVtid för barn. Intressant!!! Det är lätt för förädrar att sätta tidsgränser för barna, men hur duktiga är vi själva????

Vi har en son som redan vid 11 månader (ja faktiskt i stort sett hela hans liv..) är helt fascinerad av både TV, datorer och fjärrkontroller. Men hur löser man det där senare i deras liv, hjälper det med tidsbegränsningar??? Är det bara dåligt? Tips och råd mottages gärna.

Utsparkad och hungrig

Vaknade i natt och var lite hungrig (ja ni vet sånt som kan hända ibland :-) ). Gick då upp och tänkte ta mig en liten torr knäckemacka....hann plocka fram en, då utbröt vrålet!!!!! Fick springa in i ett närliggande sovrum och försöka med allt som låg i min makt för att få slut på vrålet, omöjligt. Tog med mig ett paket och gick in till vårt sovrum, varpå paketet tystnade direkt och somnade om!!!!!

Ca 3 timmar senare efter det att jag blivit utsparkad ur sängen och sparkad i mage och rygg bars paketet tillbaka till sin rätta plats. Då hittade jag den - på byrån låg min ensamma knäckemacka. Jag åt upp den och lommade ensam tillbaka till min säng. Tänk vad gott det kan vara med en knäckemacka och lite plats i sängen, ma nmåste vara glad för det lilla!

November

När jag var liten (ja ja yngre) så kunde jag inte förstå varför min pappa hatade november. Det var ju faktiskt den månad som han fyllde år i, och det gick ju inte bara att hata. Men nu idag, 32 år fyllda, och då födelsedagar inte är fullt så viktiga längre (okej ett paket är alltid kul), regnet som öser ner och mörkt både när jag tar mig till och från jobbet, då förstår jag vad han menar!!!!

Hörde förresten en helt sjuk grej på väg till jobbet, det var reklam för en datingsida som man skulle besöka om man ville ha en "affär" vid sidan av. Herregud det är inte bara november, det är en galen tid!

Var är mobilladdaren?????

......har letat en bra stund men hittade den nu - instoppad bakom någon av stereoapparaterna (har inte så bra koll på vad som är vad, men den till höger). Undra vem som stoppat den där???

Barnarbete

Nja kanske inte riktigt, men en nöjd och glad kille är det i allafall. Och det är väl just det som livet går ut på, ett nöjt barn=en nöjd mamma (och då även oftast en nöjd pappa).  Idag tampas vi åter tillsammans mot dammråttor, leksaker, kläder och väskor. För ikväll ska C ha barnvakt här hemma för första gången. Mamma ska på galej och pappa jobbar, han har med andra ord föräldrafritt, och då är det viktigt att det är välstädat.

Piggelinpiller......

.....nej det är det väl inte riktigt, men förhoppningsvis piggelinvätska iallafall. Har tröttnat totalt på min trötthet och har då alltså gått på reklamen. Tänkte att jag skulle ge det en chans så får vi se, är nämligen så otroligt less på att konstant få höra "Va ska du gå och lägga dig redan klockan är ju bara XX" (kan inte ens med att skriva här hur tidigt det kan vara). Återkommer om resultatet, kunde tyvärr ta ett par veckor enligt hälsotanten i affären. Kan ju faktiskt vara så att ett resultat kan bli fler inlägg här.....och förhoppningsvis lite mer gjort hemma i och med att jag inte däckar kl XX i soffan.

Kom bara kom

Nu är vi redo, rustade för det som komma skall!!! Om det nu kommer.....ja jag pratar om snö alltså. Vi har ju blivit lovade lite (eller ganska mycket enligt min mamma i alla fall :-) )av denna vackra, vita nederbörd i natt och imorgon.

Vår familj är ju inte direkt kända för att vara ute i tid.....och så inte heller denna gång, men nu är i alla fall vinterdäcken på. Så nu behöver jag inte känna mig skyldig så fort detta samtalsämne kommer upp, för nu är jag en i gänget.....har satt på däcken liksom!

Tålamod

Har lite funderingar kring tålamod. Är det något man föds med? I mitt fall är det nog i alla fall inte så, och detta verkar vara rätt nedärvt till min son. Undrar var avsaknaden av mitt kommer ifrån????

Vi har stora problem här hemma när det inte blir riktigt som man tänkt sig. Det är inte lätt när man tror att man kan bära saker som är ungefär 20 gånger så tunga som en själv. Det är inte heller lätt när mamma är snabbare och hinner plocka bort saker innan man når dit. För att inte tala om frustrationen när saker åker ifrån en och man inte riktigt orkar hämta dom.....

Dörrar är något annat som är svårt att förstå sig på (se tex dörren i bakgrunden). Hur kommer det sig egentligen att mamma försvinner när man slår igen dörren? JA det är stora frågor som kräver enormt tålamod när man är snart 11 månader och har man inget, tålamod alltså, blir det ibland ganska tufft.

Sömn

Jag har fått ett beroende, eller kanske ska säga ytterligare ett förutom nässprayen, sömn. Det känns som det är det enda jag tänker på just nu.......har haft ett antal nätter nu där det känns som den varit obefintlig. Jag vet att det är så det ska vara när man är småbarnsförälder (säger iallafall alla som INTE har småbarn), men det är hemskt. Har nog aldrig någonsin förut tänkt så mycket på att få sova som nu. Så därför tänker jag säga godnatt redan, mest lugn råder....

Förresten kom jag på att jag i stort sett är av med mitt nässprays-beroende, fick ju en dunder-nässpray när jag var hos doktorn eftersom min näsa var helt svullen av allt nässprays-användande. Hmmmm undra då vad som händer med sömnberoende---tål att funderas på.