Men gör man det, man glömmer i alla fall av det mellan gångerna (och tur är väl det, skulle nog födas dåligt med barn annars).
Fast jag tänkte inte skriva om hur trött jag är utan istället berätta om hur en typisk kväll/natt ser ut hemma hos oss nu mer (kanske skapar viss förståelse för den allmänna förvirring jag befinner mig i).
Kl 18.00 startar förberedelserna inför kvällen och natten, C ska äta (inte alltid vi andra hinner äta då). Har man tur så sover lill-skruttan och man kan fokusera på att få klar C, med duschning, andas i masken (för astman) och pyamas och tandborstning. Detta moment kan vara lite stissigt de dagar F jobbar och E inte alls känner för någon vila vid denna tiden.
Vid 19-19.30 bör C ligga i sängen och saga ska läsas (bok får inte vi bestämma längre). Här kan jag ibland få använda simultanförmågan då E vill ha mat samtidigt som C ska försöka somna.....något enklare när vi är två hemma och kan dela på sysslorna.
Vid 20 har oftast C somnat. Yes, one down :-)
Nu börjar arbetet med att få E nöjd, förhoppningsvis sover hon någon gång mellan 21 och 22. Då pustas det ut och tar inte lång stund innan ögonen slocknat även på dom över 1 m.
Då är det dags att gå och lägga sig. Men man ska inte vara säker på att alla vaknar på samma ställe dom lagt sig på - lika spännande varje morgon att se var man hittar familjen. Däremellan kan alltså ett antal rokader ha skett på grund av tex amning, växtvärk eller bara allmän ilska eller önskan om att inte sova....
Hoppas detta gav en liten inblick och förståelse varför småbarnsföräldrar mitt i all lycka och eufori faktiskt är lite trötta ibland.
 |
| Våra juveler |
