Thomas, Lucia och Julsånger

Idag är det Lucia, detta innebar givetvis Lucia-tåg på förskolan. Då man inte har Lucia-tåg i Norge på samma vis så hade aldrig C varit med om detta fenomen.

Vi började prata om det för några veckor sedan, då frågade jag C vad han ville vara för något. Då fick jag svaret: Thomas

Hmmmmm såklart, för honom är Thomas och tåg helt sammankopplade (Thomas-tåget är en leksak som finns som film, leksaker och allt man kan tänka sig och den absoluta favvan här hemma).

Då fick jag förklara att det kunde nog bli lite svårt, du får välja på tomte eller stjärngosse också visade jag lite bilder, då säger C iskallt: Då vill jag vara orm

Som ni förstår har vi lite att jobba på här hemma vad gäller traditioner..... - hur gick det då ikväll?

Jo efter en veckas hårt tränande på Jul-sånger både då vi sjungt och spelat på Spotify, så rörde inte min lille tomte en min när dom sjöng - ha ha men dom var såååå söta och trots nästan -15 grader där vi stod ute och tittade, så fällde hans blödiga mamma ett antal tårar.

Lego, leggings och Sofie Fahrman

Vi leker mycket med lego nu här hemma. Helst ska det byggas kyrkor, hmmm C är väldigt influerad efter dopet. Och intill kyrkan ska det alltid gå att landa med ett flygplan som också det ska byggas i lego, tur att det finns ritningar. Härom dagen då vi satt och lekte med det vi byggt säger C till mig:
"Mamma du kan flyga lite till för jag tror du glömde din väska, så flyg och hämta den"
Jag svarar:
"Ok, nu har jag hämtat den"
C fortsätter:
"Nu glömde du plånboken också, du får flyga och hämta den"

Jag kan inte förstå var han får allt ifrån.........(för det har väl aldrig hänt mig i verkligheten vad jag kan minnas...)

Kyrkan och den stolte byggherren

Sen kan man ju inte alltid leka med lego när man är hemma så igår var vi där igen - i leggingsens och de förkorta tröjornas paradis. Öppna förskolan. Detta är ingen fördom utan sanning, det kan bero på att jag är ca 10 år äldre än övriga mammor, eller så är det bara så att jag inte klarar av detta "mode". Ja det är skönt med leggings, det har jag alltid tyckt och kommer alltid att tycka MEN man tar inte en kort tröja till........hursom helst så är det ett bra ställe att leka av sig på.

Då man är hemma blir det ju även gärna så att TV:n står på. För ett tag sen var Sofie Fahrman gäst hos Malou efter tio (ja ett tant-program jag vet, men vad gör man annars...). Malou frågade då henne hur hon håller sig så fräsch och tränad då svarade hon: Ja det är ju inte lätt jag är ju 33 nu...grrrrrrrrr.
Vadå 33, det är väl ingen ålder eller - ja inte har då jag gett upp i alla fall. Som en kompis alltid säger:
"Du försöker ju i alla fall" :-)

En LITEN skillnad till

Igår frågade jag C om olika personer var tjejer eller  killar. Sen förtydligades detta genom att säga, ja du vet killar har ju pillesnopp. Då frågar han mig: Mamma har du tappat din?

Skillnaden mellan pojkar och män........

.....är inte bara priset på deras leksaker.

Det är även valet av litteratur i badrummet....eller????????

SOS

Igår kväll satt jag och tittade på TV och skulle ha ätit samtidigt - men det gick inte, jag grät så jag hulkade. Jag tittade på SOS barnbyar-projektet på 4:an.

Idag låg jag och skulle söva E, jag gav henne den värme, kärlek och trygghet som hon behöver för att somna. En självklarhet. Alla barn ska få det, oavsett om det är från deras föräldrar eller någon annan vuxen. De barn som vi igår mötte i TV-rutan och som befann sig på ett barnhem fick det inte av någon.

Då bestämde jag mig, för 200 kr i månaden kan man faktiskt göra lite skillnad - man kan inte rädda hela världen men man kan då se till att några till barn får möjligheten till värme, kärlek och trygghet. 200 kr, det är 3 st öl på krogen, ett linne i halvtaskig kvalitet från någon kedja, kanske en Harry Boy, ja ni förstår ju själva var jag vill komma, vi kan avvara det.

Jag är uppvuxen med mycket närhet och kärlek runtomking mig, i vår familj har vi lika nära till skratt som gråt, det har gjort mig trygg, och det är så jag försöker uppfostra våra barn. För jag tror att en människa som fått kärlek och trygghet blir trygg i sig själv och lär sig att respektera både sig själv och andra.

Så snälla fundera på det där med 200 kr i månaden och hjälp till att gör lite skillnad....

http://www.sos-barnbyar.se/pages/default.aspx

Det finns givetvis andra organisationer men det var just denna och det programmet som fångade mig.

Måste bara avsluta detta lite mer allvarsamma inlägg med en liten historia som hände när jag och min älskade syster var små:

Mamma berättade för oss att vi skulle få ett fadderbarn i familjen, det skulle kosta en summa jag inte kommer ihåg i månaden. Mamma och pappa skulle betala den största delen, men jag och mn syster skulle också bidra. Då svarar min syster mamma med följande:
Men mamma, hur kan vi ge pengar till andra barn när ni säger att vi inte har råd att åka till fjällen.....

Ganska charmigt tycker jag, och då ska ni veta att min syster var världens snålaste (mest ekonomiska om ni frågar pappa) när hon var liten.

Träna eller städa, träna eller städa......

Vill bara börja med att säga att anledningen till att jag inte skriver om hur mycket jag tränar eller städar vare sig här eller på Facebook är för att jag inte hinner.....jag gör det nämligen så himla ofta.

Ha ha hur många tror på det då??????

Vill inte säga att jag blir bitter när jag läser alla statusuppdateringar om träning, städning och liknande men nog börjar jag ofta fundera på om de alltid är sanna. För hur hinner folk?

Ena sekunden står det att man är på löpbandet eller i gymet (hur klarar man förresten att samtidigt skriva på Facebook) och nästa seknd så har man storstädat huset OCH för säkerhets skull även rensat i förråd och garderober och samtidigt njuter man av ett glas rött.

En dag i mitt liv kan se ut så här:

06.30 C vaknar och väcker mig (alltid mig även om F är hemma)
07-08 någonstans häremellan vaknar E och då är det mat som gäller
08.30 C ska vara på dagis, och innan det ska som sagt E fått mat, C frukost och klätts på, kollat vädret för att se hur mycket kläder man ska ha på sig alternativt skicka med. E hatar att ha på sig overall vilket gör att allt måste gå fort och då menar jag fort när hon väl är klädd.

Har jag tur somnar E när jag lämnar C på dagis, då har jag ibland, om orken funnits, tagit mig till gymet med henne sovandes i vagnen (guldstjärna till mig dessa dagar)

Sen är det bråttom hem för att hinna äta lunch, och fixa lite.
13.30 C ska hämtas på dagis.

Sen är det underhållning av två barn i ett par timmar innan läggningsprocedurer ska påbörjas (och dem har jag beskrivit innan).

Och då är jag ändå hemma nu, hur ska det sedan bli när vi båda jobbar, finns det någon som helst tid över då?

Hmmm prioriteringar antar jag.

Men jag skulle aldrig i hela mitt liv vilja gå miste om den tid som är nu, för vem kan motså stunder som denna, de är ljuvliga

Söt sötare sötast

Hej alla, jag har ett problem. Och det är jag som skriver som har problemet - tyvärr.
Jag kan inte sluta äta sötsaker, jag försöker och försöker men det känns just nu omöjligt. Jag vaknar mitt i natten (ja inte mitt fel att jag är uppe i allafall) och bara dras mot de skåp där det kanske eventuellt finns nåt gött att stoppa i sig.
Jag åker och handlar och bara KAN INTE gå förbi de sista hyllorna där jag vet att allt det göttiga finns. Jag går på stan och bara dras in i fiken med allt vad det innebär.
Fick ett fantastiskt råd av min svägerska, ha morötter hemma. Aaah tänkte jag, bra, och gick och löpte morötter. MEN dom ska skalas det ska inte chokladbitarna jag köpte för att muta C att ta sin medicin....ja ni hör ju själva, det är katastrof.
Så snälla, tips på att komma ur detta mottages tacksamt. Har redan insett att det är beach 2020 eller något liknande som gäller......Funderar på att anmäla mig som provsmakare till Hela Sverige bakar :-)

Sömn

Oooh nej tänker ni, nu ska hon skriva om hur trött hon är och hur dimmigt allt känns - sånt där som alla småbarnsföräldrar surrar om, och, tänker ni lite sarkastiskt, det där vet man väl när man skaffar barn.......

Men gör man det, man glömmer i alla fall av det mellan gångerna (och tur är väl det, skulle nog födas dåligt med barn annars).

Fast jag tänkte inte skriva om hur trött jag är utan istället berätta om hur en typisk kväll/natt ser ut hemma hos oss nu mer (kanske skapar viss förståelse för den allmänna förvirring jag befinner mig i).

Kl 18.00 startar förberedelserna inför kvällen och natten, C ska äta (inte alltid vi andra hinner äta då). Har man tur så sover lill-skruttan och man kan fokusera på att få klar C, med duschning, andas i masken (för astman) och pyamas och tandborstning. Detta moment kan vara lite stissigt de dagar F jobbar och E inte alls känner för någon vila vid denna tiden.

Vid 19-19.30 bör C ligga i sängen och saga ska läsas (bok får inte vi bestämma längre). Här kan jag ibland få använda simultanförmågan då E vill ha mat samtidigt som C ska försöka somna.....något enklare när vi är två hemma och kan dela på sysslorna.

Vid 20 har oftast C somnat. Yes, one down :-)

Nu börjar arbetet med att få E nöjd, förhoppningsvis sover hon någon gång mellan 21 och 22. Då pustas det ut och tar inte lång stund innan ögonen slocknat även på dom över 1 m.

Då är det dags att gå och lägga sig. Men man ska inte vara säker på att alla vaknar på samma ställe  dom lagt sig på - lika spännande varje morgon att se var man hittar familjen. Däremellan kan alltså ett antal  rokader ha skett på grund av tex amning, växtvärk eller bara allmän ilska eller önskan om att inte sova....

Hoppas detta gav en liten inblick och förståelse varför småbarnsföräldrar mitt i all lycka och eufori faktiskt är lite trötta ibland.

Våra juveler

Det glamorösa livet

Ni som inte vill läsa om verkligheten kan sluta läsa nu......

Nu har ännu ett nytt liv startat för mig, livet som tvåbarnsmamma - spännande, underbart och lite läskigt.

Den första tiden är inte särskilt glammig. Man startar detta liv med att gå som om man har en badboll mellan bena, därefter kommer ett antal dagar (veckor, månader....) med såriga bröstvårtor. Sen, som om inte detta var nog startar ett läckage ur de samma, som det är ett rent under att PR Slamsugning inte gjort en affärsidé av (kanske skullet tipsa dom). Sen har vi det här med den icke existerande sömen, man går omkring som en Zombie och ska försöka hålla ordning på saker och ting. Emellan allt detta ska man även vara mamma åt nu mer två stycken.........

Låter lite pessimistiskt det här va? men mitt i allt detta så är det helt fantastiskt. En otroligt stolt storebror som hjälper till så mycket han kan. En fantastiskt söt och faktiskt ganska nöjd liten tjen som precis börjat avfyra leenden som får Nordpolen att smälta. Dessutom har jag turen att ha en otrolig sambo som står ut med mig mitt i detta kaos.

Skulle kunna skriva hur mycket som helst just nu om matning, bajskonsistens och färg, röda rumport etc etc. Men det är inte särskilt kul att läsa om så ni som vill veta mer om denna status hör av er :-)

Nä nu är det dags för mamma att rycka ut igen.........(bilder kommer snart)

Nya äventyr

För lite drygt ett år sen bestämde vi oss för att starta ännu ett nytt äventyr - hela familjen flyttade till Oslo. Det har varit en fantastisk tid här och så mycket har hänt. Men nu är det dags för nästa äventyr, vi ska bli 4 i familjen, dvs C storebror och vi andra tvåbarnsföräldrar - gash, vad har vi gett oss in på???? 

Jag som dyrt och heligt lovat både mig själv och andra att jag aldrig ska köra en bred syskonvagn är nu ägare av en (tack Hanna och Erik att ni orkade vänta på oss...). Jag ska slå mig fram i affärer, köra över hälar och tanter, jihoooo.

Men det ska bli fantastiskt kul - nya utmaningar. När en förhoppninsvis blivit blöjfri och börjat sova i egen säng, då kommer nästa ;-). Nä vi ser fram emot detta så otroligt mycket (nästan allihopa). För enligt C ska nämligen den nya bebisen inte få bo med oss - så operation tillvänjning har nu börjat, tips mottages gärna.

Liten har blivit stor och nu även snart storebror

Ikväll gäller det....

I vår familj är det extra prestigeladdat, vem kommer gå segrande ur denna tuffa duell - SNÄLLA låt det bli jag.....

Ekorrhjulet

Har varit själv nu två dagar i rad det får en att fundera lite. C är outsourcad till mormor och morfar i ett par dagar, vi fick inte riktigt ihop det som så fint kalals livs-puzzlet.

Vad gör man egentligen på dagarna? Mina dagar ser ut ungefär så här:
Går upp, väcker, äter, lämnar, JOBBAR, hem, äter, lägger, sover.

Ska det vara så här, jämt? Vad är egentligen viktigt, vi (iaf jag) bara springer på. Tror det kan vara nyttigt att bara stanna upp ibland, fundera lite. Det viktiga är nog bara att lyssna lite på sig själv och dom som betyder mest, reflektera, vara tacksam och sen liksom fortsätta.

Något av det viktigaste som finns, slicka smeten när mamma bakat